Inferno's Kiss, Order of the Sicari 3

3. Jag blir inte riktigt klok på den här boken. Jag gillar miljöerna, personerna och intrigen men det är ändå något som saknas. Det dumma är att jag inte kan, trots två genomläsningar, sätta fingret på vad det är. Men den saknar något för att komma upp i en fyra.

Som arvtagare till det högsta sätet i Sicariordern, är Dante Condellaire villig att offra allt för att kunna dedicera sitt liv enbart till att leda på bästa sätt. Han svär en ed på att aldrig ska något komma mellan honom och Ordern. Men han är inte beredd på Cleopatra Vorenus och hans viljestyrka testas till max.

Cleo är en stark fighter som trots att hon saknar telepatiska förmågor kan mäta sig med de bästa. Hon tränar styrka, smidighet och att hantera vapen tills hon är ett vapen själv.
Under ett uppdrag blev hon trots det spetsad av ett svärd. Tragedin förvärrades av att hannes ofödda barn dog och hon blev steril.
Cleo har alltid känt sig utanför Sicaris gemenskap på grund av att hon saknar förmågor. När hon träffar Dante har hon ingen aning om hur nära de ska komma varandra.
Inferno´s Kiss är actionfylld. Det är räder i fiendeland, förräderi och vilda svärdsfighter. Men det är även intensiv längtan och heta sexscener. För det hettar till ordentligt mellan Dante och Cleo. 

Något jag tyckte gav storyn en djupare innebörd var Dantes ångest över sin ed. Han är fortfarande oskuld där Cleo är mer avancerad. Monica Burns har lyckats få fram bådas tankar och drömmar på ett trovärdigt sätt. Så när de äntligen hamnar i sänghalmen läser man med andan i halsen och ett lyckligt leende på läpparna. Äntligen!

Jag gillar också att vi får en djupare inblick i Atias och Marcus liv och kärlek. Av olika anledningar har de inte kunnat leva ihop under närmare 30 år för att nu långsamt och försiktigt försöka hitta tillbaka till varandra. Många recensenter har kommenterat deras ålder, Marcus är 56, men jag tycker det är toppen att författaren beskriver deras relation precis som Cleos och Dantes men med lite mer kommentarer som ” men vi är för gamla för det här” när de har sex på köksbordet. 

De elaka Praetorians är superelaka men är väldigt tunna karaktärer och slutscenen hastades över. Där hade jag som läsare behövt få lite mer avslut. Avslut med Lysander (från tidigare böcker) och hans nemesis. Avslut med Cleo, Atia och Ignatio.

Så jag gillar boken och jag gillar serien men, som sagt, det är något jag inte kan sätta tummen på som stör mig.

Maria, mars 2012